- Jag är så jävla närvig Steph... Jag, jag tror inte att jag kan klara va det...

- Håll tyst! Klart att du kan klara det! Du är ju faktiskt Emma Luiga, du klarar allt!

- Det där var från när vi var fem Steph... jag är inte mitt lilla onervösa irriterande jag längre.

- Men du klarar det...

- Fan.. Nej, viskade jag till mig själ när jag gick och satte mig i soffan. Visserligen hade jag gjort många kändis intervjuer innan, men då hade jag fått umgås med dem innan och vi hade blivit hyfsat bra vänner innan... Men självklart så hade One Direction varit uppbokade... Tjocksklallar... dem vet inte hur mycket dem ställer till det för mig!

- And we will be back in a minute! Sen var kamerorna av.

Jag suckade till av lättnad och ställde mig upp för att sträcka på mig... När jag helt plötsligt ser en randig tröja med hängslen över och jag tittar på ve det är... Klart, det var ju DEM! Dom har kommit och jag bara stod där och stirrade...

- Hi! Ropade dem och kom bort till mig.

- Are you the interviewer?

- Yea... Im Emma, but you can call me Em...

- Okey, And... You already know our names?

- Ofcourse i do! Who doesnt, sa jag och blinkade med ena ögat och dem började skratta av någon anledning...

- So... See you in 5. Sa jag och vände mig om för att springa fram till kranenoch dricka innan sändning igen.

 

- So... we have very special guests here tonight... Welcome in, One DIrection!

Killarna kom inspringande och satte sig i soffan bredvid min fotölj.

- So, guys... how are you?

 

- So, Louis... i have heard rumors about you and Eleanore has breaken up... is it true?

- Jag såg hur det blixtrade till en glimt av sorg i hanns havs gröna ögon och sedan såg jag hur hela han blev sorgsen.

- You dont have to answere if you dont want to, sa jag med en vänlig röst och gav honnom ett leende med medkänsla broderat i sig.

- Its okey... I know that the fans want to know, so, Han tog ett djupt andetag, Yes, we have breaked up..

- Oh, im sorry for you!

- Dont be, Its not youre fault enyways...

Awe, han är så gullig, och omtänksam... Hur kan man göra så mot honnom?! Det är ju helt sjukt!

Efter Intervjun så var programet slut och jag gick till min louge och bytte om till mina egna kläder och tog alla mina saker och gick ut i koridoren.

- Hey! Ropade Louis och jag hoppade till.

- What the he... Louis, you scared me!

- Sorry, i didnt know.

- Its okey.... What is it? Sa jag med vänlig röst.

- Um, i kind of wondered if... if you wanter to go on a date with me tomorrow? Sa han blygt och jag tittade på honnom förvånat.

- Sure!

- Okey.... Can i get your number, so i can call you...

- Sure... Sa jag och tog upp telefonen och tog fram nummret.

 

- Bye! Ropade han och började gå och jag ropade " Bye " tillbaka och började gå mot utgången..

När jag kom ut hoppade Steph på mig och vi båda ramlade omkull.

- Steph... Vad är det?

- Jag såg nog! Du och Lou har något på gång, eller hur!

- Jag fick bara hans nummer... inget mer...

- DU ljuger!
- Nej det gör jag inte! åh vad jag är dålig på att ljuga! Jag ska bara hem och imorgon ska jag sova heeela dan, tack vare att intervjun drog ut på tiden. KAN VI ÅKA HEM NU?!?!

- Okej, LÖGNARE, vi kan åka hem...

Sedan gick vi fram till min bil och körde sedan hemmåt, medans att Steph babblade i mitt ena öra och radion i andra... Men även fast hela bilen var full med ljud, så var det ända jag kunde tänka på Louis...

 

 

_____________________________________________________________________________________________

Varsegod... Kommentera gärna vad ni tycker... Och jag har faktiskt för en gångs skull skrivit allt själv // Felle