- Thanks Niall! See you later!
- Bye honey... Be careful!
Han vinkar och kör sedan iväg igen...
Jag tar fram mina nycklar ur väskan och låser upp dörren till deras lägenhet. Men precis när jag kommer innanför dörren hör jag hur någon gråter. Jag skyndar mig och låser och går sedan in mot rummet där jag hörde gråtet ifrån. Liams rum...


I hear footsteps and I turn my head to look at the door. FUCK! It's Veronica!
- Go away! i shout but she doesn't listen... She sits down beside me and starts to play with my hair... oh gosh! I love when she do this but i cant just lay down here... I sat up and looked into her eyes...
- Veronica... I-i Love you
She looks at me with a stange look but  i catch the moment and kiss her... But she pushes me away..
- What the fuck Liam?!
- Im sorry.. but its true...
- Liam! You have Dani!! how can you cheet on her?!?! Just wait untill she finds out!
- No!!!! You dont have to tell Dani!!! She is all i have!!!!
- To late Liam!!! You should have thinked of that a little erlies! She says and storm out of the room..
What have i done?!?!

Jag sprang ut igenom dörren och möttes av Zayn som var påväg in...
- Hey girl.. vas happenin?!
Jag kramar om honnom hårt och känner hur han förvånat kramar om mig tillbaka.
- Whats wrong Veronica?!
- Liam... He said that he loves me!!!
- Oh my... i knowd that this would happen...
Han kramar om mig men släpper sedan taget...
- Call Jerome or something... Tell him to pic you up..
- Ok... But, promise You wont hurt him... He cant  change his feelings only because you beat him up...
- I promice... sa han och sedan log jag stort mot honnom.. och han log tillbaka
Han gick in och sällde igen dörren och jag höll för öronen.. Jag tror nte at jag vill höra vad dom gör... För det kan ju faktiskt finnas en risk att Zayn ljög...
Jag gick en bit bort och tog sedan fram telefonen och slog in Lellos nummer..
Han svarade inte så jag ringde upp den enda andra personen i mitt huvud... Niall.. Men självklart svarade inte han heller! Vad skulle jag göra då?! Då kom det upp i huvudet... Jag kunde ju gå Felicia.. Hon skulle nog bli sketaglad och det var ju bara någon kilometer bort så... Why not?!!?!
Jag började gå mot huset och såg den välbekanta ekbrevlådan i rosa med roliga figurer på... Jag gick fram till den stora gröna kastanjedörren... hur kunde jag alla dessa saker?! Jag knackade försiktigt på men hörde sedan hur en vas krashades och sedan kom Felicia utspringande och när hon såg mig tog hon tag i min arm och drog mig med sig...