Mrs. Horan del .::8::.

Vi var nu halvvägs in i filmen men tanken gnagde ändå i huvudet på mig. Niall vet faktiskt inte ens vad jag heter i mellannamn, eller... Han visste knappt någonting om mig. Jag ville verkligen vara en vän till Niall, men han vet inte någonting om mig och jag vet ingenting om honom. Jag drar en djup suck och gör ansats för att börja prata. 
- Niall, börjar jag nervöst och pausar filmen. Han tittar på mig och ler lite snett. 
- Yes?
- I think we're rushing into this. Han tittar förvånat på mig. 
- What do you mean? säger han och jag känner hur jag håller på att börja gråta. 
- I'm sorry, but I just think that we should wait with all this. With the relationship and... You know, mumlar jag och försöker blinka bort tårarna. 
- I thought about it to, yesterday when I came home. I mean, I don't even know what your middlename is, säger han och jag ler lite tafatt. 
- Exactly. But I still want to be your friend, säger jag och ler. 
- Me to, ler Niall och kysser mig mjukt på kinden. Thanks for telling the truth.
- No probs, ler jag och slår igång filmen. Jag lutar huvudet mot hans axel och hans arm hamnar omkring mina i en betryggande gest.
-
Jag kramar om Eleanor och Danielle och jag hade fått allas nummer, dom hade även fått mitt. 
- Bye Veronica! ler dom och jag ler tillbaka. Sedan skulle jag säga hejdå till Niall och det gjorde ont i hjärtat. 
- I'm going home to sweden in a bout four days, säger jag i hans öra när han omfamnar mig.
- We're going to sweden in about a week! säger han och jag ler. 
- Really? Han nickar.
- That's great, säger jag och flinar. 
"Last call for flight 473 USA", säger kvinnan i dom stora högtalarna och Niall släpper mig. 
- Bye! ropar jag och vinkar när dom springer mot sin gate. Gud vad jag skulle sakna dom.
FYRA DAGAR SENARE - HEMMA I SVERIGE

Jag och Jerome går fram till taxin, lägger in våra grejer och Jerome släpps av först. 
- Vi hörs imorgon! Killarna kommer typ om en två dagar, och de ville träffa dig, ler jag. 
- Absolut! Ses gumman, säger han och smäller igen dörren. Jag blir skjutsad hem till min och mammas lilla lägenhet och kliver in med skor och allt. 
- Mamma? ropar jag högt. Inget svar. När jag kliver in i köket ser jag hur hon hugger en kniv in i sin mage och sjunker ner till golvet. 
- MAMMA! skriker jag högt och skyndar fram till henne.

Kapitel 8, ALREADY? Gosh we're good.


Kommentarer
LIISA

FETT ME GRYMT

2012-05-18 @ 13:18:13


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0